Thomas Bryllas personteckningar känns vardagsnära, och miljöerna målas upp med noggranna penseldrag, efter grundliga närstudier. Och precis som i förra boken, Eld och svavel, känns språket hela tiden levande och idérikt. Även enkla skeenden ägnas författarmöda och ordglädje:"Yvonne lämnade över några telefonmeddelanden. Peter konstaterade snabbt att inget av dem var av typen häftig eldsvåda som behövde omedelbar släckning. De tillhörde snarare kategorin pyrande och kunde tas om hand senare
Vidare till UNT.se >>